Eva är filosofie doktor på en avhandling om "den svenska musikens fader", Johan Helmich Roman, men främst under senare år förknippad med Klaverens hus, det museum som först fanns i Söderhamn, men numera i Löfsta, som visar de svenska klaverinstrumentens historia. Eva har kämpat och kämpar en heroisk kamp för sitt museum.

Syftet med föreläsningen var att belysa traditionella klaverinstruments historia fram till nutid. Bilder och inspelningar kompletterade det talade ordet.

De besträngade klaverinstrumenten är av tre huvudtyper: klavicord, cembalo och piano. Pianots uppfinnare anses vara B Christifori, Florens 1709, som kompletterade en cembalo med en avancerad spelmekanism, påminnande om det moderna pianots. De tidiga instrumenten med denna konstruktion hade vanligtvis ving-form (varav Flûgel). Pianoforte eller fortepiano är tidsenliga beteckningar – man kunde spela både svagt och starkt på dem, till skillnad mot cembalon. Det vi kallar piano hette under 1800-talet pianino.

Sverige kom sent igång med tillverkning, först vid sekelskiftet 1800. Det blev en betydande industri, representerad i alla större städer, men också på mindre orter som Gävle och Söderhamn. Flera fabriker levererade även skolorglar. Pianots storhetstid var under 1900-talets första hälft, och de svenska instrumenten stod sig bra mot utländska importerade. Sverige hade trä av utmärkt sort och svenskarna hade kunskapen att behandla träet på bästa sätt, där lång lagring var viktig för kvaliteten. När gjutjärnsramar vid mitten av 1800-talet tillkom blev de mycket mer tonstabila än tidigare och kunde hålla stämning.

Vad har pianot för fördelar gentemot en digital keyboard? Pianots tangenter är överlägsna digitalpianots. Det kan visserligen härma pianot och många andra instrument men är inte äkta vara om du vill spela klassisk pianomusik.

Vi fick se bilder och höra inspelad musik på bevarade instrument från början av 1800-talet, bland annat en flygel som stått på samma plats sedan den levererades till Hjälmare Stäkets herrgård. Musik av Mozart, man kunde gott tänka sig att det var Mozart själv som spelade på den!

Vad som skett under senare år är att pianona går till "återvinning" – de blir alltså ved och järn. Och med dem försvinner också en del av vårt kulturarv, Klaverens hus är en motpol som försöker bevara svenska musikinstrument och kunskapen kring dem.

1973 upphörde de sista pianofabrikerna i Sverige.

Åke Tylöskog