Hornslandet har sedan 70-talet varit en given plats för friluftsliv, fiske och naturupplevelser. Från Domänverket till Sveaskog, markägaren har betonat vikten av att kombinera en aktiv skogsskötsel med insatser för friluftsliv och naturvård.

Sedan 2004 har den tidigare kronoparken haft statusen av ekopark. Syftet var att illustrera ett långsiktigt mål att bruka hälften av den produktiva skogen med förstärkt naturhänsyn.

Merparten av Hornslandet utgörs av ordinär produktionsskog, 5000 ha av totalt cirka 6700 ha. Sedan invigningen har Sveaskog fortsatt att restaurera och utveckla parkens naturvärden.

Idén med ekopark tillkom genom ett frivilligt initiativ av anställda och ledning helt i linje med rådande skogspolitik där frivillighet är en av grundpelarna. Det är den unika kombinationen av brukande och hänsyn till naturvård och friluftsliv som utgör ekoparkens signum.

För naturvård kräver också aktiv skötsel. Forskning och praktik visar att människor helst vistas i varierande och välskötta skogar. Det är därför vi trivs på Hornslandet. Ekoparker fortsätter även bidra med råvara för att göra hygienartiklar, trähus, drivmedel, värme mm. Det är samhällsnytta och viktigt i en kommun som Hudiksvall där skogen varit primusmotor i sekler.

Skapa en nationalpark av Hornslandet, eller delar av, är inte bara oförståeligt det dränerar möjligheterna att fortsätta skapa friluftsvärden. Nationalpark innebär restriktioner och stopp för skogsbruk. Lokala praktikers kunskap ersätts med föreskrifter och påbud från myndigheter. Osäkerheten kring jakten och fisket blir uppenbar.

Att ersätta en fungerande ekopark med nationalpark är att fördärva ett kulturarv och misskreditera generationers arbete för att återskapa skogen på Hornslandet efter branden 1888. God skogsvård som resulterat i strövvänliga skogar och härliga miljöer för både turister och ortsbor.

Ett besök på muséet i Arnön rekommenderas starkt. Där får man inblick i skogsbrukets betydelse för bygden. Vi behöver fler frivilliga naturvårdsinitiativ i skogen, inte färre. Men vem vågar satsa på det, oavsett stora eller små skogsägare, om frivilligheten alltid riskerar att ifrågasättas.

Nästa gång är det en enskild skogsägare som drabbas. Sveaskog välkomnar avtal och överenskommelser för att gynna friluftsliv och turism. Det är bra. Sluta bruka skogen och skapa en statlig överbyggnad är däremot inte bra. Säg nej till Skogsutredningens förslag. Rör inte ekopark Hornslandet!

Mats Blomberg, Storsand