Den kinesiska diktaturen har stängt ned möjligheterna för lyssnare i Kina att streama den svenska artisten Zara Larsson på olika plattformar rapporterade SVT i veckan. Bakgrunden till den kinesiska statens aggression är att Zara Larsson har kritiserat Kina i svenska och internationella medier. Svaret kom alltså blixtsnabbt från diktaturen. Genom att stänga ned möjligheterna att lyssna på den svenska artisten så ska hon straffas och syftet är sannolikt att skrämma andra artister till tystnad. Har man den minsta liberala och demokratiska ådra så borde man reagera med avsky på ett sådant beteende från en diktatur.

Vad gäller då den svenska debatten? Ska vi i en demokrati kunna acceptera samhällskritik och en öppen och fri debatt – även i svåra frågor? Mitt svar på den frågan är självklart ett ja. Den smala åsiktskorridor som finns är det som är fördummande och hindrar en sund samhällsdebatt. 

Jag var en av de första riksdagsledamöterna – som efter noggrann analys och efter att ha träffat många olika personer, landade i att Sverige skulle ha ett nationellt tiggeriförbud. Det här var flera år före det att Stefan Löfven sa samma sak- och jag svartmålades självklart på ledarsidorna. Idag är det nog få som inte anser att tiggeri är ett stort problem som måste lösas genom ett tiggeriförbud. Tyvärr blockeras frågan av några småpartier.

Läs Sjölunds ledare: Beckman fördummar debatten

Jag anser att man måste få tycka som vissa partier och grupperingar - att Sverige ska ha en helt fri och oreglerad invandring – men det är lika rätt att få tycka motsatsen.  Det är här som Lilian Sjölund och andra landar fel trots att de säger sig värna en liberal hållning. Alla åsikter ska visserligen få framföras men sedan kommer det just ett – men. När det gäller mötesfrihet yttrandefrihet åsiktsfrihet religionsfrihet så är frågan svart eller vit. Antingen är man för det eller emot. Jag är för. Jag har exempelvis försvarat judars religiösa riter och symboler.

Det betyder självklart inte att varken jag Lilian Sjölund eller andra sympatiserar med alla åsikter i ett samhälle som framförs. Tvärtom. Osunda åsikter och grupperingar ska bekämpas på alla sätt och vis.

När Lilian Sjölund besökte bokmässan i Göteborg där kommunisten Sven Wollter uppträdde så förutsätter jag att hon inte vill avskaffa marknadsekonomin och våra allmänna och fria val som Wollter har gett uttryck för.

Varför en engagerad och framgångsrik entreprenör vill vara på en bokmässa i Stockholm för att berätta om sina upplevelser av det svenska rättsväsendet kan bara den personen berätta och ta ställning till.

Rätten för att arrangera en bokmässa med föreläsare som ingen som läser det här inlägget sannolikt sympatiserar med är självklar för mig. Samma rätt måste en författare ha att möta olika personer och berätta om sina böcker.

Alternativet till den ordningen är de länder med socialistiskt och kommunistiskt styre där staten förbjuder vissa åsikter och där artister bannlyses som ifrågasätter makten.

Det samhället flyr människor från – inte till.

Lars Beckman, Riksdagsledamot (M)

Svar direkt:

Återigen, ingen har försökt stoppa den alternativa bokmässan, ingen har försökt tysta någon. Att människor utnyttjar sin yttrandefrihet betyder inte att de per automatik får stå oemotsagda. Det om något skulle kunna kallas inskränkningar i yttrandefriheten. Dessutom är det inte så enkelt som Lars Beckman vill låta påskina. Det finns lagar som kan pröva vad man får häva ur sig i offentligheten: Till exempel kan det krocka med lagen om hets mot folkgrupp eller klassas som förtal. Men det vet förstås Lars Beckman, eftersom han sitter i den lagstiftande församlingen. Att vara för våra grundlagsskyddade rättigheter (föga kontroversiellt) betyder inte att man inte kan säga ifrån när extremister legitimeras.

Lilian Sjölund